Fakta om Sverige

Så räknar vi

Alla röstsiffror kommer från Valmyndigheten. Vi räknar om dem till andelar och förändringar, men vi tolkar dem inte. Den här sidan säger vilka siffror som är deras, vilka som är våra, och var vi vet att det finns fallgropar.

Officiella siffror och våra beräkningar

Valmyndighetens: röster, andelar, valdeltagande, mandat, röstberättigade, vallokaler och förtidsröstningslokaler — och tidpunkten då varje valdistrikt rapporterade, som de själva stämplar i resultatfilen.

Våra: förändring mot 2022, placeringar inom länet, rapporteringsordning, skillnaden mellan kommunens och riksdagens röstlängd, och avvikelse från riksresultatet. Om något av det är fel är det vårt fel, inte Valmyndighetens.

Två räkningar som aldrig slås ihop

Den preliminära räkningen börjar när vallokalerna stänger klockan 20 på valdagen, pausar måndag morgon och återupptas onsdagen den 16 september för onsdagsräkningen av sent inkomna förtidsröster och brevröster. Den innehåller bara rapportpartier och inga personröster.

Den slutliga räkningen börjar måndagen den 14 september och pågår parallellt. Den innehåller alla partier, personröster och namnen på valda ledamöter.

Båda är riktiga och de visar olika saker. Vi visar dem var för sig, alltid märkta, och slår aldrig ihop eller medelvärdesbildar dem.

Distrikt som inte går att jämföra

1 253 av 6 312 valdistrikt har ritats om sedan 2022. För dem finns ingen meningsfull förändring att räkna fram, och vi skriver Ingen jämförelse — aldrig en förändring på 0,0, som skulle betyda ”ingenting har hänt här” i stället för ”vi vet inte”. Underlaget är Valmyndighetens jämförbarhetsbedömning.

Uppsamlingsdistrikt

Sent inkomna förtidsröster och brevröster räknas i uppsamlingsdistrikt. De har riktiga röster men ingen geografi — de går inte att rita på en karta. Vi räknar med dem i kommunens siffror och utelämnar dem ur kartan. I riksdagsvalet 2022 var de 3,4 % av rösterna i landet, och i en enskild kommun uppemot 18,5 %.

Förtidsröster är inte direktsända

Mottagna förtidsröster uppdateras två gånger om dagen, men en röst som tas emot en dag registreras ofta dagen efter och syns publikt dagen därpå. Antalen kan ändras fram till den 16 september. Bara den mottagande lokalen registreras — var väljaren bor finns inte i underlaget, så vi visar inga flöden.

Partier vi inte döljer

På valnatten rapporterar Valmyndigheten bara rapportpartier var för sig — 6 till 15 per kommun, och i 201 av 290 kommuner ingår minst ett lokalt parti. Övriga anmälda partier redovisas som en klumpsumma tills den slutliga räkningen är klar. Vi visar alla partier som redovisas, aldrig bara de åtta i riksdagen, och skriver ut vad klumpsumman innehåller.

Mandat: vår uträkning, inte deras

Valmyndigheten publicerar mandatfördelningen för 2026 så snart den är räknad, och då är det den vi visar. Fördelningen efter valet 2022 räknar vi däremot fram själva ur de publicerade röstetalen, eftersom den inte finns i något underlag vi kan hämta per kommun.

Metoden är jämkade uddatalsmetoden (14 kap. vallagen). Varje partis röstetal delas med ett jämförelsetal — först 1,2, sedan 3, 5, 7 och så vidare — och det parti som har högsta talet får nästa mandat. Spärren är 4 % i riksdagsvalet, 3 % i regionvalet och 2 % i kommunvalet, eller 3 % om kommunen är indelad i valkretsar.

Vi har kontrollerat uträkningen mot ett facit: från 2022 års publicerade röstetal återger den riksdagsvalets faktiska mandatfördelning exakt — S 107, SD 73, M 68, V 24, C 24, KD 19, MP 18, L 16. Det är fortfarande vår uträkning, och den är märkt som det överallt där den visas.

Två saker gör vi inte: vi lottar inte. Står två partier på exakt samma jämförelsetal om det sista mandatet avgör vallagen det med lottning, och då säger vi att det är oavgjort i stället för att gissa. Och i de 17 kommuner som är indelade i valkretsar räknar vi på hela kommunen — fördelningen sker egentligen först per valkrets och jämnas sedan ut, så ett enskilt mandat kan hamna hos ett annat parti än vår siffra visar. Det står på de sidorna.

Blockbalans: en indelning vi har valt

Kartans färgskala Blockbalans jämför två grupper av partier: S · V · MP · C mot M · SD · KD · L. Skalan visar hur rösterna fördelar sig mellan grupperna, från helt åt det ena hållet till helt åt det andra, med jämnt i mitten.

Den indelningen är vår. Den är inte Valmyndighetens och den följer inte av något i deras data. Den motsvarar hur partierna ställde sig efter valet 2022. Ett parti kan byta sida, och om det händer ändrar vi indelningen och skriver det här — aldrig i tysthet. Vi namnger grupperna med sina partier och inte med blocketiketter, eftersom en etikett är ett påstående och en partilista är en uppgift.

Partifärger används aldrig som kartfärg. S och V är båda röda; M, L, KD och SD är alla blå — Valmyndighetens egen färgkod för SD är #4E83A3, alltså blå, inte gul. Nyansen kan inte bära partiidentitet på distriktsskala. Partifärgerna finns på staplar och etiketter, där en text följer med.

Ett distrikt som inte har rapporterat ritas med ett raster, inte med en ljus ton. Två bleka nyanser går inte att skilja åt, och ”ingen uppgift” får aldrig se ut som ”jämnt”.

Vad vi inte gör

Rätta oss

Hittar du ett fel vill vi veta det. Skriv till info@tentmaker.se med sidans adress och vilken siffra det gäller. Rättar Valmyndigheten sina uppgifter följer vi efter.

Underlaget hämtas från val.se och data.val.se. Resultatfilerna är signerade av Valmyndigheten och vi kontrollerar signaturen innan vi använder dem.